lonnlov

tänk att hon älskar mig trots att jag hade mjukisbyxor på mig första gången vi såg varandra. på våghustorget.

väldigt typiskt mig att tänka på någon jag inte vet något om.

måste röra på mig hela tiden för att inte somna.

min första förtjusning hette nicklas. han var nio år och gick i min klass. hade ljust tjockt hår och snea tänder. en till flicka i min klass ville ha honom. alla visste att hon ville ha honom. på en klassfest frågade hon chans på honom. han svarade att han ville fundera över helgen. sen gav han henne en godispåse. jag var hemskt ledsen. en minut innan sista låten, if i let you go (mmm, westlife), var slut, bjöd han upp mig. och på måndagen, innan slöjden, stod jag bredvid flickan som hade frågat chans på honom. hon var nervös, jag var nervös. han kom fram till henne och sa att han var ledsen men han sa nej. ville inte bli ihop med henne. jag försökte verka ledsen för hennes skull. gick ju inte. några veckor, kanske månader senare, stod hela klassen i en ring och skulle säga vem de tyckte om. nicklas var inte där just när jag skulle säga så jag vågade säga att det var honom jag tyckte om. när han kom tillbaka sa han "men nu missade jag ju, vem tycker du om rebecca?" och jag sa "dig". han sa "jag tycker om dig också". sen skrek klassens jobbigaste kille väldigt högt att rebecca och nicklas är kära. jag var hemskt blyg och sa inte ett ord mer, men var fantastiskt pirrig. och nöjd. på nästa klassfest var vi ett par. dansade mycket tryckare. någon sa att han ville pussa mig. då gick jag hem. skulle väl aldrig pussat honom. han var för fin för det. den andra flickan ville fortfarande ha honom. men vi var ihop i nästan ett halvår, nicklas och jag. tills en eftermiddag, när jag tog sällskap med den andra flickan hem från skolan. hon sa "jag tror nicklas tänker göra slut med dig snart", jag sa "tror inte jag". två minuter senare sprang hans två vänner i kapp oss och sa "nicklas gör slut, men vill vara din vän, hej då". hon log mot mig och sa "vad var det jag sa?".

(ganska bra dag)

tänker på: westlifespelningar, ost, inglasade balkonger, augusti, efternamn, lill lindfors, julafton, hans armar.

jag har tråkigt och det kliar i mina ögon. tänk om jag kunde orka med människor.

drömde även att jag och sandra var ett par. vi skulle också till berlin.

drömde att jag skulle till berlin med min gamla brevvän oskar men att mitt pass blivit stulet och jag fick låna ett. sen sa hon på almbyplan att hon inte trodde det skulle gå att resa med mitt lånade pass. jag blev arg på henne och stannade hemma, utan att säga till oskar.

sandra frågar: har jag jord i ansiktet?
jag svarar: nej
sandra frågar: har jag en mygga här? (under hakan)
jag svarar: nej
sandra frågar: har jag klumpar på läpparna?
jag svarar: nej

topp tre det värsta jag vet i hela världen:

ett. skövde
två. cirkus
tre. bananer 

han kommer aldrig mer knacka på min dörr sådär. tyst så det nästan inte hörs.

jag var aldrig snäll mot honom. jag ringde inte en enda gång den där sommaren.

fin tid. saknar mormor.

tråkigt att vänta. flyttar om nio dagar.

väntar, längtar, lyssnar, går, pratar. äter örtsalt.

hon säger att jag flydde från verkligheten när han fanns. kanske lite.