-
vet inte om jag känt mig såhär liten och hjälplös sen jag var fjorton år och skulle operera min rygg rak. mamma fick sova på mitt golv natten innan och jag somnade aldrig. grät för att jag mådde illa. var så rädd och på morgonen efter åkte vi bil i flera timmar. jag satt i framsätet i randig tröja och sa nästan ingenting. kom in i ett rum. blev tvättad och fick flätor i håret. blå rock och knästrumpor. var nervös och reste mig upp. sjuksköterska suckade och fick byta strumpor på mig. pappa fick följa med när jag skulle sövas ner. han hade på sig grön sjukhusmössa och det sista jag minns är att jag fnissade och han fnissade. sen fick jag en spruta och så vaknade jag och mamma stod där. jag frågade var jag var, vad som hade hänt. hon sa att jag opererats. är det över sa jag. det är över sa hon. men så kom ikväll och det kändes forfarande inte över.
-
hostar i en månad innan jag köper hostmedicin. tar en tablett och slutar hosta. firar eller tröstar mig väl med ostbågar. mitt i hemlängtan.
-
på ett dansgolv i min hemstad. någon bjuder upp och jag tar en hand, säger ja. men låser in mig på en toalett istället. några kramar och elva månader senare på en födelsedagsfest. ser att den har bruna ögon, säger det har du med. mm säger jag. den säger "du förstår väl att vi aldrig skulle få blåögda barn?" kysser mig bakom två ordböcker. en spansk, en fransk. frågar "kommer du kyssa mig igen om jag säger att det här är mitt favoritband?" kysser igen och den håller min hand på spårvagnen. bäddar min säng och gifter sig med mig i varje gifta/ligga/döda.
-
äter kanelbullar, vaniljbullar. tappar räkningen och saknar rummet med skateboard, häst i guldram och fåglar på väggen.
